Memorys

Var ett bra tag sedan jag skrev men har faktiskt inte hunnit, eller jag har skrivit två gånger men båda gångerna så har inlägget försvunnit! och jag orkar inte sitta och skriva om allt två gånger så läser du detta så har jag äntligen lyckats. Det har vart en rolig helg först i fredags så var det som sagt skola, jag gick bara på matten för sedan blev jag "sjuk" jag mådde faktiskt jätte illa men det var inte för att jag var sjuk utan för att jag var nervös. Jag hade nämligen min uppkörning och fick godkänt så äntlgien så har jag mitt körkort! På kvällen så var det ut och fira louise och mitt körkort jag blev askals och slutade upp i skipås jag kan säga att det var inte helt planerat... Så efter att ha sovit ca 1 timme den natten så åkte jag och emma tillbaka till stan vid 12:00 det var nog världens längsta busstur! så jävla segt och jag kan säga att det var inte jätte kul och komma i gårdagens smink, kläder, skor, hår osv. Men äntligen hemma så började vi städa eftersoma att det hade blivit "ganska" stökigt på efterfesten dagen innan. Men på bussen hem från skipås så sa Emma H "ALDRIG mer skipås" jag svarade då vänta fyra timmar så ska du se att vi är där igen. Och mycket riktigt senare så tog jag ida emma louise osv. två bilar ut till skipås. Det var trevligt, när vi sedan skulle åka hem så var jag tvugen att lämna bilen i stan för att pappa skulle ha den på morgonen. Så där står jag och rasmus och min buss går inte förrens om en halvtimme dvs jag skulle ta 20 över ett bussen. När vi sitter på en bänk och väntar så kommer det fram en kille som jag känner igen så väl, och han säger hej emma.... jag kan säga att min hjärna gick på högvarv. Efter många om och men så kommer jag på vem det är coh det är fredrik som jag jobbade med för två årsedan! Helt sjukt!  Så när jag äntligen har kommit hem så ringer emma och säger att det är bråk i stan och att det är kaos. Hon undrar även om hon får sova hos mig. Så tjugo i tre så sitter hon på bussen och ringer mig och säger att hon OCH andré kommer... men det var trevligt det med. Så nu sitter jag här och filosoferar snart dags att äta frukost för min del får se om de två små ungarna orkar att gå upp snart.

xoxo